<3

Ja, jag pratade med Kenny igår om vilka känslor jag haft och det första han säger är " du får behålla honom för mig"
I full chock hamnade jag. Kenny sa att han är otroligt stolt över vad jag åstakommit med Lincon.
som sagt mina planer är ju en valp, men Lincon är ju precis så jag vill ha min hund. Och jag hjälper honom samtidigt. För när man köper valp kan man forma den till en viss del. Men man kan aldrig vara 110% säker på att den blir exakt som man vill. Den har ju inte ett data program där du kan bestämma allting själv sen trycka på skapa.
Men vi ska ge det några månader till och se hur ekonomin ser ut, och se till att vi får bukt på hundmöten.
då är han den perfekta hunden för mig, älskar att träna och lära sig nya saker. Lär sig snabbt, tycker om andra hundar och trivs med dom i sitt sällskap vilket är nästan ett måste.
Han blir ju min första egna hund isåfall. Känns som om jag och Lincon är som gjorda för varandra.
Kenny acepterar honom bra för Lincon visar mycket kärlek till honom också :)
Men Lincon blir min och jag har det fulla ansvaret och det är helt okej för mig, men är tiden rätt?
Haha, tänkte nyss på vad mina föräldrar skulle säga om jag skulle behålla honom.
Får väl ett samtal snart när dom läst mina inlägg. Men somsagt inte bestämt mig ännu.
Och tid för en valp, det finns det tid för senare i livet. Men vi får se hur dte ser ut om ett tag.
Ihelgen ska jag träffa Timo så ska han försöka hjälpa mig att hitta den bästa lösningen ang hundmöten.
Skulle vara så skönt att få bukt på det. När man väl fort bort problemet med att han blir så otroligt stressad så är mitt mål till slut att få honom att kunna gå förbi en hund helt utan problem oavästt om den skäller eller bara gå vidare. Jaja, nu får jag väl gå och vänta tills mamma ringer och pratar allvar. Haha.