Tittut
En kortis på "tittut" En kul sak att lära in när man har tråkigt (:
"Visst"
Idag har vi lärt oss "visst" och även filmat. Den vart ganska lång, hela 6 minuter. Men om man orkar titta på hela så ser man hur han nickar bättre hela tiden (:
Klicker träning 7
Nu har vi lärt oss städa!! Säg gärna vad ni tycker :)
Klicker träning 7
Jahapp. 5 minuter tog det att lära Lincon " titta bort "
Minsta lilla rörelse klickade jag på. Sen utökade jag det till att han skulle titta bort från mig till sidan.
Sen satt det.. Jag har snart slut på ideer.
Nästa utmaning blir "eller hur " Och då ska han nicka!
Minsta lilla rörelse klickade jag på. Sen utökade jag det till att han skulle titta bort från mig till sidan.
Sen satt det.. Jag har snart slut på ideer.
Nästa utmaning blir "eller hur " Och då ska han nicka!
Klicker träning 6
Nu håller vi på att lära in plats. Säger jag filt ska han gå och lägga sig på sin filt och gå drifrån när jag säger fri.
Vilket vi också ska öva på men vi tar en sak i taget.
Vilket vi också ska öva på men vi tar en sak i taget.
Klossträning
Klosstränign, kort film
Är du trött?
Är du trött?
Klicker träning 4
Kortis, vart sitter man
Skvaller Träning
Det är fint att skvallra!
Visst vore det skönt att inte behöva gå runt som en radar och scanna omgivningen i en evig jakt på vem som först upptäcker kompisar, antagonister och harar, jag eller hunden. Därför lär jag mina hundar att skvallra.
Det innebär att när hundarna tex. ser en annan hund stannar de upp och tar kontakt med mig utan att jag ger dem ett kommando. Istället utgör den mötande hunden en signal till att mina hundar stannar/kommer tillbaka. Jämför det med en vanlig inkallning där hunden i inkallningsögonblicket rör sig i riktning mot den mötande hunden. Åtgärdande men knappast förebyggande. Jag vill ju inte att hunden överhuvudtaget ska springa fram mot någon under promenaden om jag inte ger min tillåtelse.
Det sitter i ryggmärgen på oss hundägare att snabbt lära valpen komma på inkallning. En bra inkallning är grunden till det mesta, eller hur? Men med ett konventionellt tänkande och med inställningen att en bra inkallningssignal är lösningen på alla problem, så bortser vi från en faktor; nämligen att en inkallningssignal är åtgärdande och inte förebyggande. Felet har redan skett då vi avbryter ett felaktigt beteende med en inkallningssignal, hunden har stuckit. Är förresten inte ett ”nej” eller en inkallningssignal, egentligen två sidor av samma mynt? Oberoende vilken signal vi väljer, så är ju bägge signalerna i förlängningen menade att avbryta ett oönskat beteende.
Vad innebär det att vara förebyggande?
Fördelarna med att använda en extern signal istället för ett verbalt kommando är många. Du behöver inte gå runt med din radar påslagen, för den uppgiften sköter hundarna. De scannar av omgivningen men inte i jakt på någonting de kan springa fram till, utan inför möjligheten att skvallra till sig godis, lek eller en rolig arbetsuppgift och i förlängningen kanske ett ”varsågod” till hälsning.
Sedan tidigare kan Trix skvallra på rådjur (Kontaktkontraktet) men när jag flyttade till mer bebyggda trakter och dessutom köpte min labrador Kuling som är väsentligt mer intresserad av att umgås med sina artfränder än vad Trix är, så ökade behovet av att det är hundarna som håller koll på vad som dyker upp i omgivningen och rapporterar till mig istället för tvärtom. Även hundarnas bästisar skvallrar. Det är en fröjd att vara ute och gå med 2 belgare, en schäfer och en labrador där det inte visslas och tjoas, utan vi tvåbenta istället kan gå och prata om ditt och datt och hundarna vid behov kommer och skvallrar på hundar och annat som hastigt dyker upp. Pia, matte till de andra hundarna, berättade att en dag när hon var ute och gick med hundarna hade Ginza kommit tillbaka i full fart och tiggt godis. Pia kunde först inte förstå vad Ginza skvallrade på, men så rundade Pia en kurva och upptäckte en bilväg längre fram. Ginza är inte tränad i att skvallra på bilar men i brist på annat så tyckte väl Ginza att de dög lika bra. Ett skolexempel på hundars generaliseringsförmåga.
Börja med att fånga rätt beteende
Du är ute och går med din hund. Plötsligt stannar hunden därför att den får syn på någonting. Vad gör du? Ropar du nej till din hund eller ryter du till för att den ska komma tillbaka? Vår spontana reaktion är ofta att ”neja” hunden när den stannar och tittar på någonting. Men hallå, det gör ju rätt! Den markerar ju att den sett någonting. Varför inte istället belöna beteendet? Är det inte precis det vi vill – att den stannar upp och inte springer sin väg? Valpar stannar nästan alltid upp när de får syn på något på avstånd. Deras mod är sällan så stort att de vågar sig ända fram när de får syn på någonting. Men, hur ofta belönar vi att hunden spontant stannar upp och markerar något den ser eller känner vittring av, istället för att kalla in den när den sticker? I värsta fall riskerar vi att lära hunden att det är lönsamt att springa ifrån oss eftersom hunden får en belöning när den återvänder.
Tänk, planera, träna
• Bestäm kriteriet för belöning, nämligen att hunden spontant stannar upp i olika situationer och miljöer, oavsett om den går i koppel, lina eller om den är lös.
Hur ska jag förstärka beteendet?
• Det bästa och enklaste är om du använder en klicker. Om du inte använder klicker så kan du prova med ett annat positivt ljud, typ en pipboll. Även beröm fungerar utmärkt förutsatt att du vet att det har ett positivt värde för din hund.
Hur belönar jag?
• Du kan välja att belöna hundens position när den spontant stannar upp genom att slänga något gott/skojigt till din hund. Då lär du den att stanna kvar på platsen.
• Du kan belöna hos dig själv vilket leder till att din hund kommer att stoppa upp, för att sedan vända och komma tillbaka till dig. Förväntan på belöningen gör att hunden vänder och kommer tillbaka.
• Du kan slänga iväg något till höger eller vänster så kommer din hund att röra sig mot den kastade godbiten vilket kan vara en fördel om du går längs en väg. Belönar du hunden konsekvent genom att kasta en godis i diket så kommer hunden samtidigt som den skvallrar att flytta sig från vägkanten och ut i diket. Även sättet du belönar på, kommer att påverka hundens beteende. Förväntan på en godbit i diket gör att den själv kommer att röra sig bort från vägen i samband med att den skvallrar.
• Du kan belöna med ett ”varsågod”, dvs. låta hunden gå fram till det den skvallrat på.
• Du kan belöna med en aktivitet som hunden tycker om.
En hund som har lätt att söka ögonkontakt med oss, kommer antagligen som en bieffekt av belöningen, skvallra genom att stanna upp och söka vår kontakt medan en annan hund kanske skvallrar genom att stanna upp och ”peka”.
Det här sättet att lära hunden att skvallra är lätt att använda när du är ute och går med din hund. En mer styrd inlärning som passar bra på kurs är denna inlärning av skvallerträning;
1. Kontaktövning. Stå stilla med hunden i koppel framför dig. Visa att du har något som din hund vill ha och som du sedan gömmer bakom din rygg. Vänta tills hunden söker din ögonkontakt. Belöna.
2. Skvaller/kedja. Repetera kontaktövningen men nu när din hund tar kontakt med dig låter du någon göra ett ljud så att hunden släpper kontakten med dig. Störningen ska dock inte vara så stark att din hund lämnar dig. Omedelbart din hund spontant tar kontakt med dig igen, belönar du.
3. Fortsätt att planera typen av störningar men var noga med att din hund inte tittar och rör sig mot den som stör för att sedan ta kontakt med dig. Vad lär du då in?
4. När du sedan byter miljö är det inledningsvis du själv som får leta efter skvallerobjekt. När du ser någon, stannar du på ett lämpligt avstånd och visar någonting som din hund vill ha och sedan gömmer undan. Nu vill du att din hund ska känna igen situationen och söka efter någon med blicken, för att sedan vända sig mot dig och skvallra.
När hunden kan skvallra när ni står i stillhet, upprepar du samma träning men under rörelse. Undvik att din hund skvallrar vid vänster sida i fotposition om du parallellt tävlingstränar din hund.
Min erfarenhet är att hundar som skvallrar får en mer neutral inställning till omgivningen eftersom det är fritt från konflikter, fritt från nervösa röster som signalerar oro, rädsla och kanske även aggression.
Eva Bodfäldt
Publicerad i: Canis
Visst vore det skönt att inte behöva gå runt som en radar och scanna omgivningen i en evig jakt på vem som först upptäcker kompisar, antagonister och harar, jag eller hunden. Därför lär jag mina hundar att skvallra.
Det innebär att när hundarna tex. ser en annan hund stannar de upp och tar kontakt med mig utan att jag ger dem ett kommando. Istället utgör den mötande hunden en signal till att mina hundar stannar/kommer tillbaka. Jämför det med en vanlig inkallning där hunden i inkallningsögonblicket rör sig i riktning mot den mötande hunden. Åtgärdande men knappast förebyggande. Jag vill ju inte att hunden överhuvudtaget ska springa fram mot någon under promenaden om jag inte ger min tillåtelse.
Det sitter i ryggmärgen på oss hundägare att snabbt lära valpen komma på inkallning. En bra inkallning är grunden till det mesta, eller hur? Men med ett konventionellt tänkande och med inställningen att en bra inkallningssignal är lösningen på alla problem, så bortser vi från en faktor; nämligen att en inkallningssignal är åtgärdande och inte förebyggande. Felet har redan skett då vi avbryter ett felaktigt beteende med en inkallningssignal, hunden har stuckit. Är förresten inte ett ”nej” eller en inkallningssignal, egentligen två sidor av samma mynt? Oberoende vilken signal vi väljer, så är ju bägge signalerna i förlängningen menade att avbryta ett oönskat beteende.
Vad innebär det att vara förebyggande?
Fördelarna med att använda en extern signal istället för ett verbalt kommando är många. Du behöver inte gå runt med din radar påslagen, för den uppgiften sköter hundarna. De scannar av omgivningen men inte i jakt på någonting de kan springa fram till, utan inför möjligheten att skvallra till sig godis, lek eller en rolig arbetsuppgift och i förlängningen kanske ett ”varsågod” till hälsning.
Sedan tidigare kan Trix skvallra på rådjur (Kontaktkontraktet) men när jag flyttade till mer bebyggda trakter och dessutom köpte min labrador Kuling som är väsentligt mer intresserad av att umgås med sina artfränder än vad Trix är, så ökade behovet av att det är hundarna som håller koll på vad som dyker upp i omgivningen och rapporterar till mig istället för tvärtom. Även hundarnas bästisar skvallrar. Det är en fröjd att vara ute och gå med 2 belgare, en schäfer och en labrador där det inte visslas och tjoas, utan vi tvåbenta istället kan gå och prata om ditt och datt och hundarna vid behov kommer och skvallrar på hundar och annat som hastigt dyker upp. Pia, matte till de andra hundarna, berättade att en dag när hon var ute och gick med hundarna hade Ginza kommit tillbaka i full fart och tiggt godis. Pia kunde först inte förstå vad Ginza skvallrade på, men så rundade Pia en kurva och upptäckte en bilväg längre fram. Ginza är inte tränad i att skvallra på bilar men i brist på annat så tyckte väl Ginza att de dög lika bra. Ett skolexempel på hundars generaliseringsförmåga.
Börja med att fånga rätt beteende
Du är ute och går med din hund. Plötsligt stannar hunden därför att den får syn på någonting. Vad gör du? Ropar du nej till din hund eller ryter du till för att den ska komma tillbaka? Vår spontana reaktion är ofta att ”neja” hunden när den stannar och tittar på någonting. Men hallå, det gör ju rätt! Den markerar ju att den sett någonting. Varför inte istället belöna beteendet? Är det inte precis det vi vill – att den stannar upp och inte springer sin väg? Valpar stannar nästan alltid upp när de får syn på något på avstånd. Deras mod är sällan så stort att de vågar sig ända fram när de får syn på någonting. Men, hur ofta belönar vi att hunden spontant stannar upp och markerar något den ser eller känner vittring av, istället för att kalla in den när den sticker? I värsta fall riskerar vi att lära hunden att det är lönsamt att springa ifrån oss eftersom hunden får en belöning när den återvänder.
Tänk, planera, träna
• Bestäm kriteriet för belöning, nämligen att hunden spontant stannar upp i olika situationer och miljöer, oavsett om den går i koppel, lina eller om den är lös.
Hur ska jag förstärka beteendet?
• Det bästa och enklaste är om du använder en klicker. Om du inte använder klicker så kan du prova med ett annat positivt ljud, typ en pipboll. Även beröm fungerar utmärkt förutsatt att du vet att det har ett positivt värde för din hund.
Hur belönar jag?
• Du kan välja att belöna hundens position när den spontant stannar upp genom att slänga något gott/skojigt till din hund. Då lär du den att stanna kvar på platsen.
• Du kan belöna hos dig själv vilket leder till att din hund kommer att stoppa upp, för att sedan vända och komma tillbaka till dig. Förväntan på belöningen gör att hunden vänder och kommer tillbaka.
• Du kan slänga iväg något till höger eller vänster så kommer din hund att röra sig mot den kastade godbiten vilket kan vara en fördel om du går längs en väg. Belönar du hunden konsekvent genom att kasta en godis i diket så kommer hunden samtidigt som den skvallrar att flytta sig från vägkanten och ut i diket. Även sättet du belönar på, kommer att påverka hundens beteende. Förväntan på en godbit i diket gör att den själv kommer att röra sig bort från vägen i samband med att den skvallrar.
• Du kan belöna med ett ”varsågod”, dvs. låta hunden gå fram till det den skvallrat på.
• Du kan belöna med en aktivitet som hunden tycker om.
En hund som har lätt att söka ögonkontakt med oss, kommer antagligen som en bieffekt av belöningen, skvallra genom att stanna upp och söka vår kontakt medan en annan hund kanske skvallrar genom att stanna upp och ”peka”.
Det här sättet att lära hunden att skvallra är lätt att använda när du är ute och går med din hund. En mer styrd inlärning som passar bra på kurs är denna inlärning av skvallerträning;
1. Kontaktövning. Stå stilla med hunden i koppel framför dig. Visa att du har något som din hund vill ha och som du sedan gömmer bakom din rygg. Vänta tills hunden söker din ögonkontakt. Belöna.
2. Skvaller/kedja. Repetera kontaktövningen men nu när din hund tar kontakt med dig låter du någon göra ett ljud så att hunden släpper kontakten med dig. Störningen ska dock inte vara så stark att din hund lämnar dig. Omedelbart din hund spontant tar kontakt med dig igen, belönar du.
3. Fortsätt att planera typen av störningar men var noga med att din hund inte tittar och rör sig mot den som stör för att sedan ta kontakt med dig. Vad lär du då in?
4. När du sedan byter miljö är det inledningsvis du själv som får leta efter skvallerobjekt. När du ser någon, stannar du på ett lämpligt avstånd och visar någonting som din hund vill ha och sedan gömmer undan. Nu vill du att din hund ska känna igen situationen och söka efter någon med blicken, för att sedan vända sig mot dig och skvallra.
När hunden kan skvallra när ni står i stillhet, upprepar du samma träning men under rörelse. Undvik att din hund skvallrar vid vänster sida i fotposition om du parallellt tävlingstränar din hund.
Min erfarenhet är att hundar som skvallrar får en mer neutral inställning till omgivningen eftersom det är fritt från konflikter, fritt från nervösa röster som signalerar oro, rädsla och kanske även aggression.
Eva Bodfäldt
Publicerad i: Canis
Canis Klicker kurs
Här är Mail kursen! http://www.canis.no/klickertraningskurs.se
Targeting
Targeting är ett hjälpmedel i olika former av lydnandsträning och ett steg i att lära in vissa beteenden.
I klickerträning försöker man ofta att träna utan speciellt mycket hjälper, eftersom att hjälper ofta tar tid att träna bort. Därför koncenterar man sig oftare på att fånga olika beteenden som hunden gör frivilligt för att forma ett färdigt beteende. På detta sätt får man också ofta ett mycket mer säkrare beteende i slutändan.
Dock finns det vissa saker som går mycket lättare att träna in med lite hjälper, och det gör man bla med targeting (som man fö lär in genom frivilliga beteenden
).
Te.x trampa på musmatta, där lär man hunden att gå till en viss punkt (musmattan), och när hunden sedan kan detta kan man flytta musmattan dit man vill att hunden skall gå, såsom i "rutan" i tävlingslydnad. Använder man denna form av target i denna träning får man snabbt en hund som hittar rätt i rutan. Sedan är det vädigt lätt att träna bort, då hunden efter några tramp på en musmatta överför beteendet till just det ställe man haft sin target, så när man tar bort musmattan kommer hunden gå tillbaka till samma ställe där musmattan va förra gången = ett färdigt beteende och hunden vet nu att det är rutan man ska in och ställa sig i.
En annan form av targeting är att lära hunden att dutta med nosen på en post-it lapp. När hunden kan detta kan man placera lappen vart än man vill att hunden ska dutta. Jag har tex lagt post-it lapp på skåpsluckor i köket, sedan har Milo gått fram dit för att dutta = luckan puttas igen. Såfort hunden kan detta med lappen tar man bort den och hunden kommer överföra beteenden på luckan utan lappen = man har en hund som kan putta igen luckor.
Så targeting är ett form av hjälpmedel för att få hunden att utföra ett beteende vid ett visst ställe, utan att man själv behöver visa den dit genom att peka lr göra något annat krångligt som lätt kan gör att hunden inte alls fattar vad man vill.. Går skitsnabbt att lära in, och gör lydnadsträningen enormt mycket lättare och mer effe
I klickerträning försöker man ofta att träna utan speciellt mycket hjälper, eftersom att hjälper ofta tar tid att träna bort. Därför koncenterar man sig oftare på att fånga olika beteenden som hunden gör frivilligt för att forma ett färdigt beteende. På detta sätt får man också ofta ett mycket mer säkrare beteende i slutändan.
Dock finns det vissa saker som går mycket lättare att träna in med lite hjälper, och det gör man bla med targeting (som man fö lär in genom frivilliga beteenden
).Te.x trampa på musmatta, där lär man hunden att gå till en viss punkt (musmattan), och när hunden sedan kan detta kan man flytta musmattan dit man vill att hunden skall gå, såsom i "rutan" i tävlingslydnad. Använder man denna form av target i denna träning får man snabbt en hund som hittar rätt i rutan. Sedan är det vädigt lätt att träna bort, då hunden efter några tramp på en musmatta överför beteendet till just det ställe man haft sin target, så när man tar bort musmattan kommer hunden gå tillbaka till samma ställe där musmattan va förra gången = ett färdigt beteende och hunden vet nu att det är rutan man ska in och ställa sig i.
En annan form av targeting är att lära hunden att dutta med nosen på en post-it lapp. När hunden kan detta kan man placera lappen vart än man vill att hunden ska dutta. Jag har tex lagt post-it lapp på skåpsluckor i köket, sedan har Milo gått fram dit för att dutta = luckan puttas igen. Såfort hunden kan detta med lappen tar man bort den och hunden kommer överföra beteenden på luckan utan lappen = man har en hund som kan putta igen luckor.
Så targeting är ett form av hjälpmedel för att få hunden att utföra ett beteende vid ett visst ställe, utan att man själv behöver visa den dit genom att peka lr göra något annat krångligt som lätt kan gör att hunden inte alls fattar vad man vill.. Går skitsnabbt att lära in, och gör lydnadsträningen enormt mycket lättare och mer effe
Klicker träning 3
Stänga skåp
Klicker träning 2
Här kör vi lite Targeting.
Klicker träning 1
Kloss träning. Meningen med övningen är att få hunden att lära sig använda sina bakben och resultatet av den här övningen kommer vara att han står framför mig och kommer sedan självmant gå med baken till min vänstra sida!
Ny kategori!
Tips och Trix! Här kommer tips på lekar och roliga och nödvändiga trix läggas upp.
bilder och videos!
bilder och videos!
